Budget 2018 – en tråkig historia

I måndags, den 12 juni sammanträdde kommunfullmäktige inne i kommunhuset i Huddinge.  I vanlig ordning fanns en diger lista med punkter att avhandla, debattera och besluta kring. Utanför kommunhuset, i Demokratiparken som jag tror att den kallas, hade cirka 200 personer slutit upp i en manifestation under parollen ”Det är nog nu!” med önskan och syfte att kunna påverka den kanske enskilt viktigaste frågan för kvällen, budget 2018. Det gick inte så bra. Budgeten togs enligt kommunstyrelsens förslag. Kanske hade vi inte heller trott något annat då våra försök till dialog och kommunikation kring frågorna varit svår. Eller snarare obefintlig.  Det är synd!

Jag hade förmånen att få tala till er som var där. Jag sa ungefär att vi vill ha en likvärdig förskola för alla barn, med en god undervisning och en trygg miljö. Jag sa att jag som förskolechef önskar att jag kan fullfölja mitt lagstadgade uppdrag och ge förutsättningar för pedagogerna att fullfölja sitt. Och jag sa att vi behöver och måste ha en rimlig arbetsbelastning och en god arbetsmiljö.

Under dagen den 12 juni sände P4 Radio Stockholm inslag om Huddinge kommuns budgetläge (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6712378). Södra sidan har gjort reportage (http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/17100). Mitt I Huddinge likaså. Tankesmedjan Balans har djupdykt i olika dokument och hjälpt, i alla fall mig, att förstå ännu lite till kring budgetläget (bland annat här http://tankesmedjanbalans.se/konsten-att-delegera-ett-misslyckande/). Jag har intervjuats och fått möjlighet att sätta ord på den oro och frustration som finns. Det är en ynnest i sig. Dock önskar jag att vi förskolechefer i stället fick prata med de som, tillsammans med oss, delar på ansvaret för Huddinge kommuns förskoleverksamhet. Vi skrev ett brev till förskolenämndens möte som hölls den 11 maj där vi ber om hjälp och ställer ett antal frågor vi behöver svar på. Kanske får vi svar innan sommaren men det känns tveksamt.

Den senaste tiden har det nämligen blivit väldigt tydligt och klart att vi tänker olika kring situationen. När vi förskolechefer gemensamt skrev ett brev till nämnden gjorde vi det till vår huvudman, dvs ytterst ansvariga för den lagstadgade förskoleverksamheten. Vi tänkte nämligen att det är så det går till när något inte längre fungerar. Man ber om hjälp. Karl Henriksson, kristdemokrat och ordförande i förskolenämnden, har valt att inte besvara brevet och istället, senast på trappan utanför kommunhuset i samband med manifestationen, lägga tillbaka bollen till oss. Han säger att han är säker på att det borde gå. Han litar nämligen på det kreativa i förskolechefer och pedagoger och tror att vi kommer att komma på smartare sätt att arbeta för att få pengarna att räcka. Han litar alltså på att vi, som precis talat om att vi inte längre vet hur, ska fixa kalaset.

När jag pratade i Demokratiparken var det en sak jag tyvärr glömde bort att prata om. Det handlar om barn i behov av särskilt stöd. En grupp barn som helt plötsligt hamnat i stort fokus i Huddinge. Ordförande Karl Henriksson (KD)menar nämligen att det, frånsett pedagogernas höga löner, är dessa barn som gjort att pengarna inte räcker. KD och dess koalition pratar till och med om ”särskilda satsningar” och ”kraftig ökning” av medel till dessa barn. Men, barn i behov av särskilt stöd är redan en prioriterad grupp. De har en starkare lagstiftning kring sina rättigheter, dvs kommunens skyldigheter än andra barn och vi förskolechefer är skyldiga, enligt lag, att se till att dessa barn får det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas optimalt. Det är inte pengar till de barnen som saknas. De barnen ska alltid få sina behov tillgodosedda, både med och utan ”särskilda satsningar”. Att lägga förklaringen till ett underskott i en, sedan länge, underfinansierad verksamhet på en grupp barn är inte bara lågt, det är dessutom missvisande.

Förskolenämndens verksamhet kostade 20,3 miljoner mer än given budgetram år 2016. Inför 2017 gavs 0.5% i kostnadsuppräkning. 0.5% som ska fördelas på löneökningar och prisuppräkningar. 0.5% uppräkning ett år där vi ska återbetala 3.3 miljoner av underskottet, höja andelen legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare i verksamheterna samt sträva efter att minska antalet barn i barngrupperna. 0.5% som ska täcka den, vad politikerna kallar, stora ökningen av barn i behov av särskilt stöd.

Vi har fått ”den stora satsningen” på barn i behov av särskilt stöd. Vi har fått 4 miljoner extra i ram under 2017. Inför 2018 får förskolan den största ökningen av alla, sa Karl i någon intervju. Först skulle det nämligen vara i stort sett noll. (Tror det var 1% men är inte helt säker.) Nu har fullmäktige klubbat budgeten med koalitionens  tillägg om 16.3 miljoner där 2% är öronmärkta för löneökningar och resterande 4 miljoner ska täcka de ökande kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd.

2016 kostade alltså verksamheten dryga 20 miljoner mer än vad som gavs i budgetram. Inför 2017 räknades ramen upp med 0.5%. Inga stora besparingsåtgärder, åtminstoner inte i linje med att minska differensen mellan intäkt och kostnad med 20 miljoner, är ännu genomförda under 2017 varpå man skulle kunna fundera på ett tänkt resultat i år. De 4 extra miljonerna täcker återbetalningen av fjolårets resultat (det fanns 10 miljoner ”på banken, så återbetalningen är 10,3 miljoner fördelat på 3 år). Tänk om nu resultatet även i år landar runt 20 miljoner minus. Då ska vi under 2018 betala tillbaka en tredjedel av det, säg i runda slängar 6,5 miljoner plus de 6 miljoner vi har kvar från 2016. 12,5 miljoner i skuld att återbetala.

Hur kreativ jag än är och hur gärna än vill så kan jag inte lösa ekvationen med mindre än att den okända faktorn blir fler barn per pedagog. Alltså större barngrupper och färre vuxna.

Jag tror vi kan göra bättre än så! Nu hoppas jag på  att nämndens ledamöter återkommer till oss förskolechefer med svar på våra frågor. Att de vill sitta ner och diskutera de kreativa och smarta lösningar Karl Henriksson ser framför sig, tillsammans med oss. Det skulle vara både spännande, intressant och nödvändigt! Tycker jag.

 

 

2 kommentarer

Kommentarrubrik

Elisabeth Nilsson

Elisabeth Nilsson

Du har verkligen lyckats beskriva den verklighet såväl förskola som skola befunnit sig i under många år. En verklighet som är rätt långt från våra politikers tro om densamma. Att som politiker vara övertygad om att s.k. satsningar är satsningar när de i verkligheten inte ens täcker samma verksamhet som tidigare är naivt. Att dessutom inte ta ansvar för den verksamhet de är sätta att besluta om när tjänstemän ber om hjälp är skandalöst! Stå på er! Vi medborgare är med er.

Svara

Kommentarrubrik

Louise Callenberg

Louise Callenberg

Tack för en viktig text. Du formulerar dig väldigt bra. Jag tycker du beskriver på pricken det glapp som ibland uppstår mellan politikernas "satsningar" och verkligheten. Tack också för att du så kunnigt delar med dig av situationen. Det är lätt att följa hur ni har det. Däremot beklagar jag att ansvaret läggs tillbaka på er. Jag önskar verkligen att det vore på ett annat sätt! Men jag har också en annan politisk vision än de som styr idag, så det kanske inte är så konstigt.

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*