Osthyvel och förskärare

Året var 2003 och den verksamhet jag verkade i stod mitt i stora omorganiseringar och med en minskande budget och krav om högre effektivitet. Det närmade sig juletid, risgrynsgrötsfrukosten ackompanjerades av smäktande julmusik och personalen fick sig en julklapp, en ostbricka med tillhörande verktyg. Bland verktygen fanns en osthyvel och chefen höll ett litet tacktal och skojade kring att en osthyvel är bra nu när kostnaderna måste minska/hyvlas ner. År 2004, utspelar sig samma bakgrund. Effektiviseringskrav, minskad budgetram, risgrynsgröt, julmusik, julgåva… en köttkniv i storlek förskärare.

Idag har förskolechefer, verksamhetschefen för förskolan, tf utbildningsdirektör och förskolenämndens ordförande mötts och pratat kommunikation och budget. Ett både önskat och nödvändigt möte som vi även beslutat ska blir fler och ske kontinuerligt som en del i vårt strategiska arbete. Dialog och kommunikation är ju som vi alla vet en nödvändig del för utveckling och kvalitet.

För mig dök min gamla julberättelse upp tydligt och klart. Jag anser att vi hyvlat allt vi kan och mer därtill och att vi nu är på förskärarstadiet om vi ska få pengarna att räcka. Även med en förskärare kan man skära smart och bra såklart, men man måste skära rätt.

Skär man fel blir det oätbart och segt oaktat hur god kvalitet produkten hade från början.

 

 

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*